Zam
Zam var en fullständigt underbar hund. Aldrig i konflikt med någon annan. Alltid lugn och trygg i sig själv. Jag tror bara jag har hört honom morra lite en gång, när en annan hund under en utställning under lång tid skulle fram och stöka med honom.
Vi är jätteglada att vi fick tillbaks honom. Han kom till en annan familj under ca en vecka. Därefter fick vi tillbaks honom på grund av allergi. Och trots att vi redan hade betämt oss för att behålla fyra av våra valpar så hade vi inte hjärta att låta honom komma till en ny familj igen. Ett val som vi aldrig har ångrat. Det har dessutom gått ganska bra för Zam på utställningar, när han väl började att tycka det var roligt. När vi började att ställa ut honom för lite mer än drygt ett år sedan ville han inte alls vara med i ringen. Nu sedan han även alltid har med sig sin bästa kompis Zingo går det jättebra. På en utställning förra hösten var inte Zingo med och då tyckte inte Zam att det var roligt igen.
Zam är nog den av våra hundar som tycker det är roligast at leka med olika saker. När han är ute brukar han nästan alltid vara den som har någon leksak i munnen. Och kastar man något så är det alltid Zam som är först och hämtar upp det. Men han deltager inte i dragkamper om saker, han brukar alltid lämna dem snällt och vänta på att få tillbaks sakerna. Men det roliga är att det är aldrig någon annan vovve som försöker att ta hans saker.
Zam som man vanligtvis ser honom när han är ute, med en leksak i munnen.
Zam för en gångs skull utan sina leksaker.
Zam(med leksak i närheten) och Zingo. Dessa två brukar alltid vara tillsammans. Det råkade bli så i början när vi inte ville ha alla ute tillsammans på ett ställe. Och nu är de allltid tillsammans. När man ser dem tillsammans ser man dom är världens bästa vänner. Även när de leker, och råkar bit i varandra så går det aldrig överstyr. Jag har aldrig hört att de har morrat argt på varandra.
Zam blev 3:a i Bhkl och fick CERT i Ronneby
Idag, den 1/7 2020 har tyvärr Zam lämnat oss i stor saknad.
Vi är så tacksamma för att ha haft den stora glädje och äran att ha fått umgås med Zam under snart 12 år.
Zam var från vår första kull av Leonberger.
Huset känns tomt. Trots att vi fortfarande har 6 vovvar kvar. ❤️Trots att Zam kanske var den lugnaste av dem alla. Som alltid var lugn och vänlig mot alla.
Men de 11 år 9 månader och 13 dagar som vi haft den äran att få dela med Zam är långt ifrån spårlösa. ❤️Dessutom är Zam den sista som lämnat oss med valpar från vår första kull. Den sista från de två vovvar, Wilma och Otto ❤️❤️som har varit grunden för vårt stora hundintresse idag. Saknaden går inte att beskriva. Av de många bilder som vi har på vår underbara och fantastiska Zam har vi valt ett att ha på vår minnesvägg.❤️ Inte på grund av att han han nådde sitt bästa utställningsresultat där. (Han har bättre från andra). Inte på grund av att vi tycker att utställningar är speciellt viktiga. Roliga att deltaga på ibland, men hälsa och mentalitet är det som är det absolut viktigaste. Zam har haft en utmärkt hälsa, har aldrig varit sjuk. Zam hade en fantastisk mentalitet, både mot andra hundar och människor.❤️❤️❤️ Varför denna bild då? Zam älskade att vara på utställning. Det räckte med att vi tog fram utställnings väskan, så visste han att nu skulle det ske något roligt. Vår saknad är enorm. Men vi vet, att om ett tag så kommer bara alla fina, ljusa och positiva minne att skina över vår sorg.❤️❤️❤️ Zam har alltid varit en fantastisk förebild för alla våra andra yngre vovvar. Han har varit en stor tygghet för dem alla.
Men tyvärr, - tidens tand kan vi inte göra något åt.